Tråkigt...
December... Ja, vad har jag gjort i december? Det är himla lätt att svara på: INTE ETT DUGG!!!
Jag har varit sjuk. Och så har jag varit sjuk. Sen blev jag sjuk oxå. Oj, förresten, jag vabbade två dagar oxå. Då var jag hyfsat frisk... Jobbat? Nej, inte en enda jä*la dag på hela månaden...
Nu har jag fått medicin i alla fall. Avopenin och Nasonex (nässpray). Och idag är första dagen på väldigt länge som jag har känt mig liiiiite piggare. Innan har jag somnat mitt på dagen (troligtvis beroende på att jag har hostat största delen av nätterna) och fått feber så fort jag rört mig snabbare än en snigel. Har även testat på att hosta tills jag kräktes. Inget jag rekommenderar...
Måste erkänna att jag har känt mig väldigt bitter. Och sur. Och grinig. Inte så konstigt kanske... Men nu kan det väl bara bli bättre! Det är snart jul och jag är långledig från jobbet! Hade nog uppskattats mer om jag hade fått jobba och slita lite, men det ska bli skönt ändå. Bara jag är frisk!
//Linda - ser ljuset i tunneln!
(Bild från google)
Det här med mat...
När man har barn så är ju mat ofta ett aktuellt ämne. Många barn matvägrar och det trugas, fjäskas, leks och tjatas vid matborden. Tjatas gör det här oxå, men inte av den anledningen... Sötmonstret äter nämligen. Mycket! Och snabbt! Så fort att han inte alltid hinner öppna munnen innan han tömmer det som är på skeden eller gaffeln... Det blir kladdigt. Väldigt kladdigt... Vi tjatar alltså om att måltiderna inte är nån tävling och att han inte behöver kasta i sig maten. (Och att han ska äta ordentligt med besticken...) För just nu så är ALLT en tävling. Först till dörren, först till hissen och först att äta upp maten... "Jag vann" hörs ett antal gånger varje dag...
Han är även helt fixerad vid mat. Vad vi ska äta och när vi ska äta. Idag har vi varit hemma. Jag är fortfarande sjuk och sötmonstret har hostat så väldigt så jag höll honom hemma. Vi sov ganska länge (halv nio) och åt frukost vid nio. Halv tio frågar han om det blir mat snart... Öh, nej, vi har knappt svalt frukosten... Halv elva vill han ha mellanmål. Onödigt tycker jag, men orkar inte höra på tjatet så han får ett äpple. Vid tolv äter vi lunch, pasta, bacon och ostsås. Efter två portioner borde han vara mätt, men nej han vill ha mer. Det får han inte.
Klockan tre är det dags för mellanmål. En macka och ett äpple slinker ner fortare än kvickt. Han vill ha mer macka men det får han inte. Klockan fyra frågar han om vi inte ska äta mat snart...
Vad är det för fel på ungen?!? Ok att tonåringar äter mycket, men han är inte ens fyra år! Hade han varit 14 hade jag inte sagt nåt, men detta är ju löjligt! Och ja, han får tillräckligt mycket mat. Han äter lika mycket som jag gör...
Missförstå mig rätt. Jag är jätteglad att han äter, men det känns så fel på nåt sätt? Han är ju dock lite "speciell" när det gäller andra ätliga saker oxå... Han gillar inte godis, glass, saft, läsk, kakor, tårta, bullar, chips eller liknande. Inte alls. Han vill inte ens smaka. Knepig unge... ;)
//Linda - oxå ganska knepig!
Fräsch!
Som en nyponros!
Precis så kände jag mig INTE när jag vaknade i morse... Det kändes som att nån (har ingen aning om vem) hade stoppat in en medicinboll i huvudet på mig och höll på att pumpa upp den för det bara susade. Jag var täppt överallt samtidigt som det droppade snor ur ena näsborren.Ögonen sved och huvudet bultade. Och jag var helt inställd på att jag skulle jobba. Var på väg in i duschen (för att åtminstone försöka komma lite närmare nyponroskänslan) när jag insåg att det inte var en bra idé. Jag var dock tvungen att ringa till sambon för att höra från honom att jag borde stanna hemma... Det är lättare när nån annan bestämmer åt en... Han sa visserligen det redan igår, men nej då, jag skulle minsann jobba! Plikten framför allt, typ...
Jag lade mig en stund till, med papperstussar i näsan, och väntade på att monstret skulle vakna. Sen har jag inte gjort mycket vettigt... Lämnat och hämtat sötmonstret på dagis är det absolut mest ansträngande jag har gjort idag. Det räckte gott och väl...
Lite närmare sanningen...
Missade kvällens knytkalas med kollegorna på grund av denna envisa förkylning. Jag som hade gjort västerbottenpaj. Typiskt... :(
//Linda - ynklig
(Bilder från google.)
Blivande byggarbetare?
Ja, vad månde det bliva av denna lust att skapa och bygga saker!
Igår byggde sötmonstret en trerumskoja. I ärlighetens namn var det mest jag som byggde, men sötmonstret instruerade mig på ett fantastiskt bra sätt! Uppmuntrande ord och trevliga kommentarer haglade över mig under arbetets gång!
Idag byggde han ett tåg alldeles själv! Jag fick äran att åka med till Liseberg, men sen råkade jag visst sätta mig i en barnkarusell... Efter lite fjäsk fick jag åka den, trots att jag var för stor!
Tur att han kan leka själv när jag känner mig som nåt som katten har släpat in...
//Linda - inte piggast i stan...
Jag är hemsk...
Ja, jag erkänner. Jag är hemsk. Fruktansvärd. Okänslig. Ganska gräslig i största allmänhet faktiskt! I alla fall när det handlar om det så kallade "julpyntet" som sötmonstret, högst troligen, kommer släpa hem från dagis... Jag avskyr det! På riktigt! Jag vill inte ha bruna, glittriga pappershjärtan i granen. Eller nåt jäkla gipshus i nån gräslig färg att hänga på väggen. Och absolut inga grönmålade koner med en sladdrig stjärna på toppen som ska stå på nån hylla. Så det så!
Jag, som förr om åren endast ställde fram några (visserligen väl valda, matchande) tomtar dagen innan julafton och sen plockade ner dom så fort det ansågs passande, har helt plötsligt blivit extremt pyntfixerad när det nalkas jul. Vad hände liksom? Förra året köpte jag tomtar, fina tomtar, för flera hundra kronor. Dom gamla duger helt plötsligt inte längre... Och inte nog med det. Jag har köpt ÄNNU fler i år! Fina, skäggiga tomtar med stora, hängande luvor. Så fina!
Så, vad gör man? Jo, man köper en liten bordsgran till sötmonstret som han får ha i sitt rum och som han kan hänga vad han vill i! Och det andra skrä... *host* pyntet han släpar hem får han oxå ha på sitt rum!
Detta är inget jag är stolt över. Inte alls. Men det KAN ju vara så att det finns fler som är som jag. Som känner igen sig. Som nickar igenkännande och som oxå vågar erkänna att barnens pynt kanske "råkar" försvinna eller "gå sönder". (Nej, jag har inte slängt nåt att sonens alster. Än...) Eller oxå är jag ensam om att vara så här hemsk! Då får jag helt enkelt leva med det!
(Jag vet att det i alla fall har funnits en sån här person till... Mamma, känner du igen dig lite? ;) )
//Linda - egomorsa
Ja, se det snöar!
Det gör det! Snöar alltså! Härligt!
Nåt som inte är lika härligt är alla olyckor som orsakas av vädret... Men alltså... Ska det verkligen behöva varnas i radio, tv och tidningar så fort det blir minusgrader och eventuellt även snö? Det kan väl inte komma som en överraskning att det brukar bli kallt i alla fall nån gång om året och att det då högst troligen blir halt? Eller att det behövs vinterdäck på bilen när det är vinterväglag? Och att man kör extra försiktigt när det är halt, ÄVEN om man har vinterdäck? Eller? Tydligen har inte alla utrustats med vanligt sunt förnuft... (Visst kan det hända olyckor som inte har så mycket med föraren att göra. Djur kan springa upp på vägen t ex, men det är inte såna olyckor jag syftar på.)
Jag har funderat på en sak när det gäller snö och vägar. Ofta när man kör på snöiga småvägar (på landsbygden där jag kommer ifrån) som inte har hunnit bli plogade (det tar ett tag där ute i buschen), som kanske andra, tredje bil, märker man att bilspåren av de första bilarna inte är där dom borde vara. Alltså till höger på körbanan. Nej, dom är mer i mitten. I alla fall de vänstra hjulspåren. De högra hamnar då strax till höger om mitten. Likadant på andra sidan vägen. Detta gör att det endast blir tre uppkörda spår på vägen. Och eftersom de flesta bilförarna liksom bara följer strömmen i de redan uppkörda spåren blir det ganska svårt att mötas. Inte så smart... Nä, håll till höger redan från början så körbanan får fyra uppkörda spår! Det blir lite lättare då! Bara ett litet tips i all välmening till er som åker på såna vägar! ;) Eller finns det en tanke med att köra nästan i mitten?
Jag har gjort lite julkort förresten:
Blev ganska bra om jag får säga det själv! ;) Jag ska göra några till, men orken finns inte just nu.
Förra helgen åkte monstret skridskor för första gången! Eller åkte... Han lyckades nog stå på benen ca 20 sekunder sammanlagt! Men alla är vi barn i början! Lyckades få en bild i alla fall!
Han tyckte i alla fall att det var jätteroligt och vill gärna göra det snart igen. Tyvärr... ;) Själv avskyr jag att åka skridskor... Jag får ont överallt och det är kallt... Jag får väl fixa fika eller nåt i stället! :D
//Linda - var rädda om er!
Ny design!
Fixade mig en ny design! Vad tycks?
Jag är nog nöjd. Tror jag!
//Linda - nystylad!
McDonalds
Igår åt sambon och sötmonstret på McDonalds och i morse möttes jag av denna (?) på köksbordet... Jag misstänker att den kommer från ovan nämnda snabbmatsställe... Min första tanke var att det var en bajskorv... Till mitt försvar måste jag tillägga att det fortfarande var lite mörkt och jag är inte riktigt frisk, (jag är även förkyld som f*n... ;) ) men sen såg jag att det var... Tja... En... Typ... Eller nja... Ja, nåt är det!
Är det nåt barn (eller någon annan, vem som helst) som verkligen LEKER med de så kallade leksakerna som McDonalds så generöst skänker bort? Jag tvivlar på det... Och var hittar dom all skit? Jag vet inte hur många meningslösa plastleksaker, som inte fyller nån som helst funktion, vi har liggande här. Och då äter vi inte alls ofta på McD.
Nä, tacka vet jag när dom har bokveckor på McDonalds! Då går jag gärna dit två ggr i veckan för att få alla böcker till sötmonstret! Eller "gärna" kanske var att ta i, men det är i alla fall roligare att gå dit om han får en bok som han kan ha nytta av, i stället för nån plastbit som inte gör nån glad.
//Linda - mer böcker till barnen!
Första advent!
Ja, idag är det äntligen första advent! Vet inte varför jag har längtat så i år, men längtat har jag gjort! Vet dock inte riktigt VAD jag har längtat efter heller faktiskt... Men nu är i alla fall första advent här! Ljusstaken står på bordet, gardinerna är uppsatta och det hänger stjärnor i några fönster (trots att jag är sjuk och egentligen inte orkar...)! Mysigt!
Tre veckor kvar att jobba innan det blir drygt två veckors ledighet! Ska bli så himla skönt! Jag hoppas så klart på massor av snö, men det är ju inte så troligt... Bor på fel ställe helt enkelt!
Nä, nu ska jag släpa fram snabeldraken och motionera den. Det lär ju inte vara nån annan som gör det... ;)
//Linda - mysigt nöjd!
