Jag är fullt medveten om att språket förändras. Det är ju faktiskt, nu för tiden, helt ok att t ex säga: Du äter saktare än mig. Man måste alltså inte säga: Du äter långsammare än jag. Himla bra tycker jag! ;) Nåt som jag däremot inte gillar är vissa förkortningar. I synnerhet såna med -is på slutet... :S

Det senaste året (sen jag började arbeta på föskolan) har jag funderat ett antal gånger när barnen säger att dom är "kissiga" eller "bajsiga". Min första tanke är fortfarande: Har barnet kissat/bajsat på sig? Men nej, i 9 fall av 10 är barnet kiss-/bajsnödigt?!? Om jag är bajsig har nån bajsat på mig. Det mest korrekta kanske vore att säga nerbajsad, och det är antagligen så jag skulle säga om det skulle hända. (Eller oxå skulle jag inte säga nåt alls om det var jag själv som hade bajsat på mig...) Samma sak med kissig.

Och var f-n kommer ruschelkana ifrån? Det är ett väldigt vanligt ord där jag arbetar och jag tror till och med att vissa föräldrar använder det! Det heter för bövelen rutschkana och ingenting annat! Basta! ;)


//Linda - oförbätterlig ordpolis :p