Det här med kramar? Hur fungerar det? När jag var ung, en si så där 14-17 år gammal, för ca trehundra år sen, då var det inte som idag... Idag kramas det hej vilt, till höger och vänster och säker både framåt och bakåt oxå! Man ska tydligen kramas både när man träffas och när man skiljs åt. Varför?

Jo, jag gillar kramar! Jag är en väldigt kramig person, men jag anser att det här kramandet har gått till överdrift. När börjar dessa hälsningsritualer? Min gissning är att det är nånstans på högstadiet och att det sen håller i sig genom gymnasietiden. Hur börjar det? Bestämmer sig "Stina" och "Erika" helt plötsligt en morgon för att börja kramas? Och då tycker "Agnes" och "Isabella" att det ser skitcoolt ut så dom börjar dom oxå? Eller?

I torsdags när jag åkte hem med spårvagnen stod jag bredvid ett tjejgäng, fem-sex stycken, i 15-årsåldern (svårt att bedöma, men det är en gissning!). Jag tror att dom hade varit och badat. (Det hör ju inte alls hit, men jag skriver det ändå!) När tre av dom skulle gå av blev det ett himla kramande! Alla skulle krama alla och det delades även ut en och annan kindpuss. Det var precis att dom hann gå av innan dörranrna stängdes och spårvagnen åkte vidare... Kanske läge att börja kramas redan vid hållplatsen innan... ;)

Detta var alltså tjejer. Killar är oftast annorlunda. (Inbillar jag mig.) Där är det mest handskakningar, gärna lite "coola" grepp, och kombinerad kram och handskakning. Typ "halvkram". Även dessa hälsningsritualer verkar börja i tonåren. Är det ett "nytt" fenomen eller förekommer det mest i större städer? Jag inbillar mig att det är mer vedertaget beteende här än i den lilla hålan jag kommer från.

Håller dom alltid på så här? Kramas dom varje dag i t ex skolan? Både när dom kommer till skolan och när dom ska gå hem? I så fall behöver dom ju vara i skolan långt innan dom börjar för att hinna krama alla kompisarna? För jag antar att det inte är en giltig anledning till att komma för sent... "Förlåt att vi är sena men "Stina" missade spårvagnen och vi kunde inte gå till lektionen förrän vi alla hade kramats". Typ...

Jag kramar GÄRNA mina vänner som jag inte träffat på länge! Kramades senast idag med en kompis som jag inte träffar allt för ofta! Så trevligt så, trots att vi båda var både svettiga och säkert luktade illa! Men inte f*n kramar jag mina arbetskamrater varje dag! Inte för att jag inte tycker om dom, men det skulle kännas skitfånigt... Om nån har varit sjuk länge eller borta pga nåt annat så kan jag absolut dela ut en kram, men sen får det räcka! ;) Är det för att vi är äldre (gamla...) eller är det för att kramarna är ett nytt sätt att hälsa? Kommer dessa tonåringar ta med sig dessa kärvänliga hälsningsritualer till sitt kommande arbetsliv?

Om några hundra år kanske inte ordet "Hej" förkommer. Man kramas i stället! Bra eller dåligt? Ingen aning! :D


//Linda - KRAM! ;)