Jag förundras...

Igår var vi i Slottsskogen och åkte pulka, precis bredvid Plikta. Vi har ju äntligen fått lite snö så det är bäst att passa på! Det var verkligen jätteroligt att se sötmonstret! Han tyckte det var SÅ kul! Att Plikta låg bredvid gjorde ju inte saken sämre heller! Pulkabacke OCH jättestor lekplats! Kan livet bli bättre? ;)

Nåt som jag förundras över i såna här sammanhang är hur man som förälder låter sina små barn (ca 2 år) stå mitt i backen där andra åker pulka i full fart. Och att andra föräldrar skickar ner sitt barn fast det står ett annat barn mitt i backen. Hur tänker man då? Eller man tänker nog kanske inte alls... Har vissa ingen som helst ansvarskänsla?

Sen tycker jag, personligen, inte att det är en jättebra idé att ha snöbollskrig mitt på lekplatsen (med en rutchkana som "borg") när det kryllar av små barn. Men det kanske bara är jag som tycker så... Uppenbarligen tyckte föräldrarna till de krigande barnen (som var runt 9 år) att det var en jättebra idé eftersom de deltog... Ingen hänsyn till att det sprang små barn framför dom. De andra barnen vågade sig inte upp i den rutchkanan pga kriget som pågick. Inte helt ok enligt mig.

Idag får sambon och sötmonstret åka själva (ihop med några kompisar) för min höft tyckte att det räckte med gårdagen... :( Får se hur det känns i eftermiddag efter medicinering. Vill ju passa på att vara ute när det är så härligt väder!


//Linda - glad för snön!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0