Mat eller mamma?

Jag och sötmonstret har nog lite speciell jargong... Han verkar ha ärvt mitt sinne för ironi och sjuk humor, så det går att säga nästan vad som helst till honom!

Härom dagen utspelades följande samtal:

Jag: Vad skulle du välja; att aldrig mer få mat eller att aldrig mer träffa mig? (Sötmonstret älskar mat, så det är inget lätt val!)
Sötmonstret: Hmm... Jag väljer båda. Att både äta mat och träffa dig. 
Jag: Nä, du får bara välja en. 
Sötmonstret: Men du måste ju laga maten!

Smart unge... (Han valde att aldrig mer få mat sen! ;-) )

Lite senare:
Jag: Jag skulle oxå välja att vara utan mat, om jag fick välja mellan dig och mat. 
Sötmonstret: Vad bra! 
Jag: Ja, för då skulle jag äta upp dig, du är ju så söt! 

Tur att ingen hör oss när vi pratar... Och hoppas att han inte säger nåt på förskolan... 

//Linda - bättre än mat! 

(Lånad bild)

Nu kan julen komma...

Ja, nu är det dax! Inte för att jag har julstädat eller pyntat eller nåt... Inte ett dugg faktiskt. Det är bara adventsljusstakarna och stjärnorna som är på plats. 

Nä, jag är bara trött. Sådär trött så man glömmer handväskan när man ska åka och handla så man får åka hem och hämta den, och sådär trött så man lägger gurkan i skåpet i stället för i kylen och sen får leta en bra stund när den ska användas...

Men det kunde varit värre! Jag kunde ju slängt väskan ihop med soppåsarna, eller tagit med soppåsarna till affären! Och jag kunde stoppat gurkan i frysen och därmed förstört sötmonstrets lördagssnacks! Så jag är hyfsat nöjd ändå! 

Bara trött... Trött som en strumpa!

//Linda - ge mig julledigt! NU!!! 


(Lånad bild) 



Att ha eller inte ha...

...en katt...

Om man inte har en katt så kan man låta alla möjliga saker ligga framme. Ha det lite stökigt alltså. Det gör inget om man glömmer ett tofsband på handfatet eller en strumpa på golvet. Man kan låta påsklämmor ligga på bordet och laddaren till telefonen kan ligga helt synligt. 

Om man har en katt så går det inte lika bra... Eller jo, det går, men det blir inte riktigt bra. Helt vanliga, vardagliga saker blir plötsligt förvandlade till leksaker... Ett tofsband är jättekul att bära omkring på och strumpor behöver dödas! Påsklämmor får en himla fart på golvet om man puttar på dom och laddaren smakar mums! 

Jag har en katt... Och har numer betydligt bättre ordning än jag hade för några månader sen... Lite win-win liksom! 


För åh, vad jag har saknat katt! Jag har varit "kattlös" i fem och ett halvt år och det har känts jättekonstigt. Hade egentligen tänkt vänta tills jag hittade en större lägenhet, men insåg att det inte gick! Jag föll för denna lilla underbara katt! Ångrar inte en sekund att jag köpte henne! Både jag och sötmonstret är väldigt nöjda! Mysigare katt kunde vi inte fått tag på! Våran fina Saga! Vad gör väl lite katthår i sängen...? ;-) 





//Linda - återigen kattägare! 

I trafiken...

Ni har sett dom va? Dom där bilarna som inte verkar fungera som dom borde.

Några verkar inte ha nån blinkers. Visst är det fånigt? Blinkers känns faktiskt som en himla viktig grej att ha på bilen! I alla fall så länge tankeläsningen inte fungerar bättre än vad den gör i dagsläget... Det är ju liksom en omöjlighet att försöka gissa vad resten av bilarna som vistas på vägarna kommer göra härnäst... 

Sen finns det en viss typ av bilar som tydligen inte klarar att köra över farthinder/vägbulor. Jag tycker mig ha sett att det verkar vara mest nya bilar som lider av den åkomman. Varför? Dåliga stötdämpare? Eller kanske inga alls? Det verkar oxå konstigt. Vissa verkar mer sugna på att köra in i refuger och skyltar än att köra över en vägbula. Det borde ju göra mer skada på bilen... 

Min bil har lyckligtvis både blinkers och stötdämpare! Det känns bra!

Sen finns ju fenomenet med bussarna... De där bussarna som man möter, mitt på vägen, som har en skylt där det står "Ej i trafik"... Då blir jag lite osäker på var jag egentligen är... Men det är ju en helt annan historia... ;-) 

/Linda - I <3 my Nissan Micra! 



RSS 2.0