Utmaningen del 5: Yrkesstolthet
Jag har tänkt en hel del (tro det eller ej... ;) ) innan jag kom på hur jag ska beskriva vad yrkesstolthet är för mig. Jag vet fortfarande inte riktigt hur det kommer gå... Hoppas det inte blir för flummigt!
Jag är stolt över mitt jobb som förskollärare. Jag var även stolt över mitt jobb som undersköterska. Och hade jag arbetat som städerska så hade jag varit stolt över det. Jag tycker inte att det är yrket i sig som avgör om man ska vara stolt eller inte, utan att vara stolt för att man har ett yrke. Alla yrken behövs för att samhället ska kunna fungera. Ta min arbetsplats som exempel. Förskolan skulle inte vara ett särskilt trevligt ställe om vi inte hade K som städade varje dag. Visst, vi kan städa själva men då skulle det behövas fler personal eftersom all vår tid går åt till att ta hand om barnen och planera verksamheten... Om ingen hämtade våra sopor skulle vi heller inte må så bra. Alltså är sophämtare (eller det kanske heter renhållningsarbetare?) ett jobb att vara stolt över. M, som sköter det adminsistrativa åt oss, ska oxå vara stolt över sitt arbete. Utan henne skulle vi vara tvungna att lära oss hela datasystemet för att kunna fixa med fakturor, löner och sjukskrivningar. Vår vaktmästare C är oxå guld värd! Hon fixar trasiga leksaker och skruvar upp och ihop diverse saker. Tänk vad annorlunda min arbetsplats skulle se ut om vi skulle fixa allt själva...
Jag tror att vi behöver inse att alla yrken behövs och att det är svårt att säga vilket yrke som är värt mest. Och ärligt, spelar det egentligen nån roll? Är man nöjd med sitt yrke så ska man vara stolt! Och är man inte nöjd men ändå kämpar på så tycker jag att man borde vara stolt över det oxå. Sen är det ju tydligen nån som har bestämt att vissa yrken är värda betydligt mer om man ser på lönerna, men den diskussionen är så uttjatad! :p
Hoppas att de arbetslösa inte tror att jag ser ner på dom, för det gör jag verkligen inte. Det kan vara jättesvårt att få ett arbete, och det kan ta knäcken på vem som helst. Jag hoppas att de känner sig stolta för att de försöker!
//Linda - stolt och nöjd! :D
Jag är stolt över mitt jobb som förskollärare. Jag var även stolt över mitt jobb som undersköterska. Och hade jag arbetat som städerska så hade jag varit stolt över det. Jag tycker inte att det är yrket i sig som avgör om man ska vara stolt eller inte, utan att vara stolt för att man har ett yrke. Alla yrken behövs för att samhället ska kunna fungera. Ta min arbetsplats som exempel. Förskolan skulle inte vara ett särskilt trevligt ställe om vi inte hade K som städade varje dag. Visst, vi kan städa själva men då skulle det behövas fler personal eftersom all vår tid går åt till att ta hand om barnen och planera verksamheten... Om ingen hämtade våra sopor skulle vi heller inte må så bra. Alltså är sophämtare (eller det kanske heter renhållningsarbetare?) ett jobb att vara stolt över. M, som sköter det adminsistrativa åt oss, ska oxå vara stolt över sitt arbete. Utan henne skulle vi vara tvungna att lära oss hela datasystemet för att kunna fixa med fakturor, löner och sjukskrivningar. Vår vaktmästare C är oxå guld värd! Hon fixar trasiga leksaker och skruvar upp och ihop diverse saker. Tänk vad annorlunda min arbetsplats skulle se ut om vi skulle fixa allt själva...
Jag tror att vi behöver inse att alla yrken behövs och att det är svårt att säga vilket yrke som är värt mest. Och ärligt, spelar det egentligen nån roll? Är man nöjd med sitt yrke så ska man vara stolt! Och är man inte nöjd men ändå kämpar på så tycker jag att man borde vara stolt över det oxå. Sen är det ju tydligen nån som har bestämt att vissa yrken är värda betydligt mer om man ser på lönerna, men den diskussionen är så uttjatad! :p
Hoppas att de arbetslösa inte tror att jag ser ner på dom, för det gör jag verkligen inte. Det kan vara jättesvårt att få ett arbete, och det kan ta knäcken på vem som helst. Jag hoppas att de känner sig stolta för att de försöker!
//Linda - stolt och nöjd! :D
Trackback
