Eller huvudet fullt av annat...

 

Obehagligt är bara förnamnet. :(

 

Oroliga föräldrar, som alla har sitt sätt att visa oro på, är inte helt lätta att handskas med. Den oro som man känner själv är heller inte rolig. Samtidigt ska man vara trevlig, professionell i sin yrkesroll och en bra pedagog. Tur man kan krascha en stund på kvällen när monstret somnat...

 

Nu känns det dock bättre. Vi har fått prata med en psykolog på jobbet och det var välbehövligt. Bara att få sitta ostört och diskutera det hela med sina kollegor var guld värt.

 

Nä, nog om detta! Ville bara ge en förklaring till att det varit lite tomt på bloggen ett tag! Men nu är jag nog på gång igen! ;)

 

 

//Linda - lite mindre kraschad!