När man har barn så får man, högst troligen, förr eller senare vabba. Det är ju inget man vill göra för man förlorar ju inkomst, och de stackars få slantarna man tjänar vill man ju behålla! Men ibland måste man. Som idag. Jag misstänkte redan när jag väckte sötmonstret i morse att allt inte stod rätt till. Han "hämtade" mig vid halv två i natt (Helt normalt för tillfället. Han vill inte sova ensam.) men sen sov han resten av natten. Inte lika normalt... Han brukar vakna ett par gånger för att kolla så man ligger kvar, fråga om det är morgon eller bara upplysa om att han minsann inte vill sova mer. Det sistnämnda följs oftast av en djup snarkning inom ca två sekunder... ;)

 

Men inatt var det inget sånt alls. Han sov som en gris! När jag väckte honom i morse så var han varm... Lite varm brukar man ju visserligen vara när man har tillbringat x antal timmar under ett täcke, men han var varmare än normalt. Och jo, feber. 38.4. Ganska mycket för honom som har normaltemp på 36.4... Och det märks. Han är jättetrött och vill inte äta. En macka och lite vatten har han dock fått i sig. Bättre än inget.

 

Och nä, det är ju inte kul att vabba, men det är faktiskt för jäkla mysigt att ha en febertrött, gosig unge liggandes på sig eller bredvid sig. :love: Just nu sover han i soffan. Hoppas han inte kissar... :rolleyes:

 

 

//Linda - myser!